söndag 12 augusti 2018

Hemgjord glass

När jag var liten fick min mamma en glassmaskin som premie eftersom hon gått med i någon bokklubb. Det lät helt fantastiskt, och vi gjorde glass två gånger tror jag. Sedan fick glassmakinen stå och samla damm djupt inne i något köksskåp innan den antagligen rensades ut och slängdes i samband med nästa flytt.

Jag gissar att fler sitter på en liknande historia. Glassmaskinen hör till kategorin "onödiga prylar som är kul för stunden men används få gånger och sedan lagras på obestämd framtid", tillsammans med råsaftcentrifug, fondue- gryta, äggkokare och liknande saker med begränsat användningsområde.

Jag fick en glassmaskin i julklapp och blev inspirerad av alla stora kockar som börjat göra egen glass. Mario Batali, Matthias Dahlgren och Frantzén & Lindeberg med fler gör det. Och att göra glass kräver lite planering, vilket förklarar varför folk tröttnar. Men när man tar första teskeden färdig glass direkt ur maskinen förstår man att hemgjord glass är värt besväret.

Du gör en smet bestående av smaksatt mjölk/grädde och socker som hettas upp. Smaksättningen kan vara vaniljstång/socker, hackad chokladkaka, karamelliserat socker, kaffe, eller vilken smak du nu vill använda.

Smeten blandas med vispade äggulor, och upphettas till en bestämd temperatur (termometer är bra att ha).

Sedan behöver du kyla ned smeten, helst över natten. Använder du en av de billigare variant av glassmaskin, vilket de flesta gör, behöver du även frysa kärlet 24-48h innan användning.

När du har en smet i rätt temperatur är det bara att låta maskinen göra jobbet.

Falafelbaren på hornsgatan


Jag hade letat efter ett bra falafelställe i Stockholm under drygt ett halvår. En solig söndagseftermiddag gick jag förbi falafelbaren på hornsgatan i Stockholm. Den lilla, stilrent inredda lokalen var så full med folk att det knappt gick att röra sig, och väntandes i en lång kö granskade jag menyn. Där stod att alla rätter, enligt seden på södermalm, kunde fås veganska, laktos- och glutenfria.

Man kunde se in i köket och tydligt var att de använde en hel del halvfabrikat. Brödet, och tillbehören togs ut burkar och förpackningar. Näste syn fick mig nästan att springa ut, av rädsla för att bli ruinerad. Falafel i bröd kostade 65:-, lyxvarianten med färskost och aubergine gick på 85:-. Det är typiskt södermalm att folk köar och trängs för 65 kronors falafel bara den är snyggt paketerad. Detta chockar en Malmö- bo där en falafel med tillbehör gjorda från grunden kan kosta runt 30-40 kronor, under vissa perioder mindre än så. 

Men, kön tog lång tid och jag hann tänka några varv till. Min blick vandrade in i köket igen. Där stod tre personer och jobbade febrilt med att få ihop alla beställningar. Det var två utlänningar och en svensk. Antagligen hade de kollektivavtal, och kanske är det här förklaringen ligger. Detta är vad en falafel kostar med schyssta arbetsvillkor. Malmöfalafeln som kostar 35 kronor och alltid hyllas av människor med vänsteråsikter är ett resultat av underbetald arbetskraft utan kollektivaavtal.

Med blockaden av salladsbaren wild ´n fresh i minnet undrar jag när SAC ska börja med blockader av falafelställen, eller om de ser mellan fingrarna med detta då falafel kulturellt är mer"vänster" än sallad. 

Källa: Enligt Fredrico Moreno, bloggare på sydsvenskan har endast 2 falafelställen i Malmö kollektivavtal Jalla Jalla på Bergsgatan och The Orient House of Falafel No.1 på Österportgatan. Men detta inlägg var från 2013. Möjligt att situationen idag är förbättrad.