Fakta om finland

I somras var jag Jon och Henrik i Finland. Det var flertalet personer som ifrågasatte vårt beslut att tillbringa semestern där, och i synnerhet att stanna fem dagar. Det verkar finnas någon slags nedlåtande attityd till vårt grannland i öst. Kanske är det storebrorsmentaliteten? Finland är det enda landet där man känner sig som en kolonisatör tack vare att det är till stora delar svenskspråkigt och att de flesta verkar ha en misstänksam inställning till svenskar. Det finns tydligen någon lag som gör att vägskyltar och annat skall vara tvåspråkiga. Hur som helst. Vi trotsade olyckskorparna och hade väldigt trevligt nedan redogör jag för resan i tre punkter:


Karelska piroger
Medan vi haft svenskar haft lugn och ro har finnarna upplevt fyra krig. Detta har resulterat i svält och elände och därför är man tvungen att fylla pirogerna med gårdagens gamla gröt istället för kött. De piroger vi åt var dock ingen krismat som åts i en snödriva, utan intogs på fashionabla och dyra café Strindberg, mitt i stan.

Nationalism
Det känns som att Helsingfors är vad sverige hade kunnat vara om sverigedemokraterna regerat sedan åttiotalet. I alla fall fick jag många flashbacks till min barndoms åttiotal med mycket snygg design, inhemska hamburgare istället för McDonalds, orangefärgade plastsäten i tunnelbanan ock så vidare. Det finns inga somaliska gäng, och ingen falafel förutom någon suspekt finsk kedja. På bilden var vi på en bar som hette U.Kaleva uppkallad efter deras tidigare president som var någon slags landsfader.

Sea Horse
Vi brände många tusenlappar på restauranger men höjdpunkten på resan var Sea Horse. En restaurang bevarad intakt sedan trettiotalet med finsk husmanskost. Mannen i garderoben hängde på oss jackorna när vi skulle hem.