Nergiz Grill

Henrik hade nyss kommit hem från sin resa till Istanbul förvånad. Trots att de via nätet lyckats leta rätt på gatan där de bästa restaurangerna fanns, och att maten varit mycket god, hade han inte hittat något bättre än Nergiz Grill, beläget i Bellevue i Göteborg, vägg i vägg med moskén och tryckeriet. Från utsidan ser du bara en metalldörr, en hemmagjord skylt som anger namnet, telefonnummer samt motsvarande på arabiska. Fönstren är lite svåra att se in igenom på grund av luftföroreningarna. Detta ställe ligger ju på de hårt trafikerade Artillerigatan. Men du får en aning om ställets kvalitet genom att studera gästerna. Idel barnfamiljer från mellanöstern bådar gott.

Du beställer direkt vid disken från leende personal. Menyn bjuder på de klassiska valen kebab och falafel, men det är inte därför man kommer hit. Jag beställer en lammlägg i ljus buljong med ris, bröd samt bönor i tomatsås. Allt upplagt i separata skålar. Andra tillfällen har jag valt deras grillspett av lamm, nötkött eller kafta. Traditionellt serverat med bröd, lök och persilja. Ingen sås.
Detta ställe kan jag inte bara gå förbi, efter att ha handlat grönsaker på Moussas. Det är som ett beroende.Det hjälper inte att jag har plastkassar fyllda med råvaror som bara väntar på att tillagas.

Jag måste ha min lammlägg.

Artillerigatan 23, Göteborg
031- 252110

Penne med citron och grädde

Jag är ett stort fan av citrusfrukter i matlagning. Citron eller lime mår bäst av att kombineras med salt enligt min mening. I detta recept bryter cutrusfrukterna mot sältan och svartpeppar. I bakgrunden ligger krämigheten av grädde och smör samt parmesanostens fyllighet. En klassisk oslagbar sås!

På bilden är det inte penne men pastasåser med grädde kan kombineras med vilken kraftig pastasort som helst. Ett tips är färsk tagiatelle. Jag brukar ta någon av de sorter jag för tillfället har hemma. Om det är torkad pasta så skall den kokas al dente, med ganska mycket tuggmotstånd. Smaka av under kokningen för att pricka rätt. Är det färsk pasta behöver du inte vara lika noggrann med tuggmotståndet, men tänk på att koktiden är kortare.



Ingredienser:
400g pasta
Saften av en citron
Rivet citronskal
3dl grädde
1msk smör

Tillagning:
Pressa ur citronen i ett glas eller liknande, tag bort eventuella kärnor. Riv skalet.
Fyll en kastrull med pastavatten (skall vara salt som havsvatten) och sätt på högsta värme. När vattnet kokar häller du i pastan.
Sätt en stekpanna på spisen, smält smöret tillsammans med citronsaft och skal. Häll på grädden och låt sjuda ihop till en ganska tjock sås. Det tar bara några minuter.
När pastan börjar bli klar; häll av vattnet och häll ned pastan i stekpannan med gräddåsen, riv över parmesan och blanda.
Stäng av värmen och låt pastan suga åt sig av gräddsåsen.
Mortla eller mal lite svartpeppar, strö över och servera.

Lammhjärna på Fanous Café

Vi är ett sällskap på på sex personer som avnjuter en persisk middag på kvarterskrogen Fanous Café i Gamlestaden i Nordöstra Göteborg. Min rätt består av lammhjärna, tunga och oidentifierade köttslamsor, till det en klar buljong samt citronsaft.

Lokalen är fylld med persiska attribut såsom souvenirer från Iran, vattenpipa, vävda mattor, samt traditionella köksverktyg. Vid kassan finns två kyldiskar fyllda av burkar med inlagda grönsaker, körsbär och desserter.

Min syster och hennes flickvän sitter till vänster om mig. Båda är vegetarianer samt blivande veterinärer och när jag frågar om de äcklas av min maträtt, berättar de att förra terminen dissekerade klassen just fårhuvud. De fortsätter att upplysa mig med kliniska detaljer. Jag är förvånad över att hjärnan är så liten och får då veta att det beror på att skallbenet är så tjockt. Detta för att fåren slåss genom att skalla varandra.

Nu har Fanous Café även ett rikt utbud av grillspett, grytor samt grönsaksrätter, allt fantastiskt vällagat. Jag är dock förvånad över att de vågar vara såpass radikala. Förutom oss är det uteslutande gäster från mellanöstern, men jag anstränger mig verkligen för att ta hit mer Svenskar. Det vore synd om inte fler upplystes om denna pärla.

Artillerigatan 8 A

031-20 00 54

Gästblogg: Rolfs kök och karlar

Björn ögnar noggrant och målmedvetet genom menyn. Jag mår en aning illa. ”Hur är det baby?” Han har upptäckt att jag sitter och blundar. Ett matt leende och ”Jo, ok. Ingen aptit men vi kör ändå”.”Champagne först?”. ”Absolut”.

Jag hade ju lovat. Trots hostan, tröttheten och febern. Rolfs kök var en av de saker som Björn envisades med måste avverkas under veckan i Stockholm.

Lokalen ger ett rustikt intryck och påminner om Bastard i Malmö. På väggarna i sten har de spikat upp krokar där stolar är upphängda. Som reserv antar vi och konstaterar att det bidrar till det grova och inbjudande som måste vara omöjligt att undgå då man entrar restaurangen. Vi omges av ett enträget sorl, klientelet består av mestadels män i varierande åldrar. Några större sällskap bidrar till en trevlig bullrighet. I mitten av lokalen finns själva köket, det liknar en slags bar. Jag ser endast en kvinna som jobbar här ikväll, resten - en 5-6 stycken, är män. Jag fascineras utav deras raska, smärta och muskulösa uppenbarelse. Eftersom den står i samklang med allt annat här inne tänker jag att det påtagligt maskulina måste vara ett kriterie för att bli anställd här. Vid analkande fetma eller slapphet kanske man förpassas man till en eventuell garderob eller disken. En av kockarna som utmärker sig avseende utstrålning och raskhet har ett rött skägg. Han fyller köket med sjörövarstämning. Jag fnissar åt tanken. Och av champagnen. Björn informerar mig om att snubben heter Johan Jureskog och äger stället.

Vår servitör är idel leenden och bidrar med vackra utläggningar gällande borugoneviner och knaprigt fläsk. Vi äter ostron till förrätt igen, jag smakar för andra gången i mitt liv dessa shotsliknande slemklumpar av hav. Det fungerar inte idag. Björn säger att de är goda. Jag äter bara ett ostron och blir besviken över att inte få ner fler. Min slutsats är följande: ostron är ingen bra idé om man mår illa. Huvudrätten fungerar bättre – jag äter upp hälften av den knapriga rårakan med någon slags gräddfil och löjrom. Det är mycket gott. Jag dricker champagne och vin och mera vin. Tinar upp. Vin är alltså en aptithöjare även vid förkylning. Björn äter någon slags fläskstek. Han är tyst och svårpratad vilket är ett tecken på att han tycker att det smakar bra. Vi beställer in efterrätt som jag mot alla odds sätter i mig; sorbet samt vanilj- och chokladglass. Björn äter en variant på fattiga riddare. Han är fortfarande tyst. Då kaffet kommer in får jag kontakt. ”Mår du bättre nu?”. Jag fyrar av, vad jag föreställer mig, ett brett och förnöjt grin. ”Det här var fint, mycket fint”.

Tegnérgatan 41
111 61 Stockholm
http://www.rolfskok.se/

/Stina Nydahl

Akki Sushi

Genom ett hål i väggen i närheten av medborgarplatsen serverar ett av Stockholms mest omtalade matställen den nya generationens sushi. 

Kocken som hackar upp fisk ser ut som en mexikansk gängmedlem. Enligt en kommentar på sushikartan.se ska en kvinna som jobbar här "smeta på sig läppglans med fingrarna och sedan ta direkt i kundernas betalkort samt servera mat utan att tvätta händerna". Vet dock inte om det var hon som tog emot min beställning när jag försökte överrösta rapmusiken som dånade ut från högtalarna. Om Seikonen Roppongi är Zen, representerar Akki kaos. 

Klockan är runt lunchtid och eftersom Akki endast har ett par stolar och vädret är vackert bestämmer vi oss för att ta med sushin till Björns trädgård i närheten. Varje sushibit är skapad som ett litet konstverk och en 11bitars representerar en hel palett av smaker. Min favorit är den med marulkslever eller den med någon slags rökig stärkelsefilm på. Ett måste för sushifantaster som bor i eller besöker Stockholm!

Folkungagatan 45

Stockholm

Seikoen Roppongi

Förutsättningarna för besöket var inte de bästa; flickvännen var trött, sur och förkyld och jag var väl inte var på mitt bästa humör heller. Men redan i dörren slogs jag av harmoni. Kanske var det den väl avvägda inredningen, stearinljusen eller servitrisens varma välkomnande?

Menyn andades precision och kreativitet. Jag beställde in ostron och torsk, flickvännen valde sushi. Det tog en stund att få in maten men bara ostronen, som utgjorde förrätten, vände vårt humör totalt. De var superfärska med en fantastisk marinad. Torsken var perfekt tillagad i sin utsökta minimalism. Sushin var otrolig med smaker lika balanserade som den allvarlige japanske kocken som stod och skar upp fiskfiléer i det öppna sushiköket i andra änden av matsalen.

Chokladmoussen med whiskyskum var den enda rätten som var medelmåttig. Men vid det här laget brydde jag mig inte så mycket, då jag var tårögd av eufori. Priserna skulle till och med tilltala den mest nudelätande student. Hade jag haft ett poängsystem så vore det full pott. Så nära Zen du kan komma en varm sommarkväll i Stockholm.

Tegelbacken 2, Stockholm 111 52, Sverige

websida

Klubben - Köpenhamn

Vrålande danska grabbgäng, aggressiva pensionärer, tatuerade gubbar, gigantiska berg av fläsk, några minuter kan det vara litet lungnare men efter en stund var det samma visa igen. Maten och stämningen på restaurang "Klubben" på Vesterbro i Köpenhamn är unik. Danskare kan det inte bli.

http://www.restaurant-klubben.dk/
Enghavevej 4, Köpenhamn, Danmark

+4533314015