söndag 28 december 2008

Ryskt ordspråk: Den som lagar får ligga


Hur mycket pengar har man inte lagt ned på Göteborgs olika öst-europeiska hak? Krakow, Gyllene Prag, Sarajevo och numera nedlagda Wojarski som skandalöst nog ersatts med en indisk restaurang (!). Som om det vore sådan brist på curry masala i denna stad att vi måste offra detta mysiga ställe och dess komage- soppa. Eller offra den härliga känslan av att få en ordentlig portion med panerad ost eller stekt kalvlever tillsammans med en stor sejdel tjeckiskt öl. Offra känslan av trygghet, som att man haft en polsk, tjeckisk eller rysk farmor med gigantiska armar inom några spårvagnshållplatsers avstånd, som bara göder en i övermått med stekt, potatis, kål, kött och ost. Nej sådan brist på chicken- tikka eller beef balti har vi inte här. På första långgatan finns favoriten King of india. Denna indier står ut bland de andra. Inte minst på grund av dess excentriske ägare.

Men för att återgå till ämnet. Något det däremot har varit brist på är svenskspråkiga kokböcker med östeuropeisk mat som tema. Man har varit hänvisad till nätet efter recept. Men nu kan man äntligen hålla en snygg, inbunden receptsamling i vänsterhanden när men hackar köttet till en biff stroganoff med högra.

De senaste åren har det varit populärt för allehanda mat- nördar med namn som Monika och Hannus att låta sig fotas medan de flinar och hackar örtkryddor i sina sommartorp. För det mesta blir resultatet ganska töntigt med dessa medelålders landbygdsromantiker och deras hemmaodlade råvaror. I detta fall är det dock ingen mindre än sexiga Dominika Peczynski som dricker vodka och gör en massa annat, med en (hoppas jag) känsla för humor och självironi. Det är hälften konst och hälften mat. Tack Dominika, Emma Wallte, Mikael Larsson eller vem det nu var som var den kreativa ledaren, för att vi slapp örterna.

Detta måste vara årets kokbok. Jag har avundsjukt bläddrat i denna bok hemma hos Henrik under flera månader nu, så jag har bara hunnit laga biff- stroganoffen som var fantastiskt god, men nästa vecka beräknar jag få hem mitt exemplar. Då blir det kokta piroger, rödbetssoppa och surkål hela veckan.

Östeuropas kulinariska hemligheter, Hydra Förlag AB

söndag 14 december 2008

Genuin rumänsk kokkonst


Det var mer än ett år sedan. Henrik hade hittat en bok hemma hos sina föräldrar , skriven av före detta bankmannen, gourmén och Växjö- profilen Lennart Winlund.
Någonstans kom idén upp att starta ett projekt där vi, i Henriks 2:a, lagade en maträtt från varje land i Europa. Denne Winlund har varit så inflytelserik på vår matlagning att jag inte går in på honom mer här. Henrik har lovat att tillägna mannen ett helt eget inlägg inom en snar framtid. Det är några frågor som först måste klaras upp kring hans liv och tragiska död.

Bilderna är från landet som blev det sista. Rumänien. Vi valde att laga en trerätters. Färsk kronärtskocka i tomatsås, anka, kokt i vin, saltgurka och svamp och slutligen kex, som Hanna hade med sig, till efterrätt. Eftersom jag sedan tidigare har dålig erfarenhet av rumänska viner valde vi kort och gott ett vitt vin som, enligt systemets symboler, skulle passa till anka.

Kvällen urartade dock när Henrik och Johannes gick lös med en gräddsifon.

Tack till Johannes Torstensson för att han brände en skiva med foton från denna oförglömliga romanska kväll.

Fleur du Cap Chardonnay (nr 2015)