söndag 12 augusti 2018

Hemgjord glass

När jag var liten fick min mamma en glassmaskin som premie eftersom hon gått med i någon bokklubb. Det lät helt fantastiskt, och vi gjorde glass två gånger tror jag. Sedan fick glassmakinen stå och samla damm djupt inne i något köksskåp innan den antagligen rensades ut och slängdes i samband med nästa flytt.

Jag gissar att fler sitter på en liknande historia. Glassmaskinen hör till kategorin "onödiga prylar som är kul för stunden men används få gånger och sedan lagras på obestämd framtid", tillsammans med råsaftcentrifug, fondue- gryta, äggkokare och liknande saker med begränsat användningsområde.

Jag fick en glassmaskin i julklapp och blev inspirerad av alla stora kockar som börjat göra egen glass. Mario Batali, Matthias Dahlgren och Frantzén & Lindeberg med fler gör det. Och att göra glass kräver lite planering, vilket förklarar varför folk tröttnar. Men när man tar första teskeden färdig glass direkt ur maskinen förstår man att hemgjord glass är värt besväret.

Du gör en smet bestående av smaksatt mjölk/grädde och socker som hettas upp. Smaksättningen kan vara vaniljstång/socker, hackad chokladkaka, karamelliserat socker, kaffe, eller vilken smak du nu vill använda.

Smeten blandas med vispade äggulor, och upphettas till en bestämd temperatur (termometer är bra att ha).

Sedan behöver du kyla ned smeten, helst över natten. Använder du en av de billigare variant av glassmaskin, vilket de flesta gör, behöver du även frysa kärlet 24-48h innan användning.

När du har en smet i rätt temperatur är det bara att låta maskinen göra jobbet.

Falafelbaren på hornsgatan


Jag hade bott i Stockholm drygt ett halvår när jag en solig söndagseftermiddag hamnade på falafelbaren på hornsgatan i Stockholm. Den lilla, stilrent inredda lokalen var så full med folk att det knappt gick att röra sig, och väntandes i en lång kö granskade jag menyn. Där stod att alla rätter kunde fås veganska, laktos- och glutenfria.

Man kunde se in i köket och tydligt var att de använde en hel del halvfabrikat. Brödet, och tillbehören togs ut burkar och förpackningar. Samtidigt såg jag att en falafel i bröd kostade 65:-, lyxvarianten med färskost och aubergine gick på 85:-. Det här är så typiskt södermalm tänkte jag. Folk köar och trängs för 65 kronors falafel bara den är snyggt paketerad.

Men, kön tog lång tid och jag hann tänka några varv till. Min blick vandrade in i köket igen. Där stod tre personer och jobbade febrilt med att få ihop alla beställningar. Det var två utlänningar och en svensk. Antagligen hade de kollektivavtal, och kanske är det här förklaringen ligger. Detta är vad en falafel kostar med schyssta arbetsvillkor. Malmöfalafeln som kostar 35 kronor och alltid hyllas av människor med vänsteråsikter är ett resultat av underbetald arbetskraft utan kollektivaavtal.

Med blockaden av salladsbaren wild ´n fresh i minnet undrar jag när SAC ska börja med blockader av falafelställen, eller om de ser mellan fingrarna med detta då falafel kulturellt är mer"vänster" än sallad. 

Källa: Enligt Fredrico Moreno, bloggare på sydsvenskan har endast 2 falafelställen i Malmö kollektivavtal Jalla Jalla på Bergsgatan och The Orient House of Falafel No.1 på Österportgatan. Men detta inlägg var från 2013. Möjligt att situationen idag är förbättrad.


torsdag 16 januari 2014

Jenin Grill Hisingen

Jag och Ludwig går igenom ett industriområde som känns typiskt Hisingen. Vi ser en skylt. Den visar Jenin grill. Men det finns ingen dörr. Var går man in? Ludwig såg ett foto på nätet där det var en trappa.      Och vid sidan av huset finns en trappa, som leder till en olåst dörr. Men väl uppe på trappan, som känns som en brandtrappa får jag känslan att det är fel. Jag går ned och vi fortsätter runt. Genom en tagtrådsförsedd gallergrind, och här finns en skylt och ytterligare en trappa.

Väl inne går vi igenom en korridor med flera anonyma dörrar. Jag känner igen konceptet från gamla Jenin Grill som låg i Hammarkullen. Gick man på toaletten fick man först gå igenom något som liknade en trappuppgång i ett hyreshus. Där fick man själv leta upp något som liknade en toalett.

Vi hittar restaurangen längst ned i korridoren, och man fortsätter att känna igen sig. Den spartanska inredningen. Kolgrill. Traditionell meny med hemlagade meze. En leende mr. Jenin är på plats så allt är som det ska vara. Vi beställer in vegetariska mezetallrikar och då upptäcker jag att det som redan var bra blivit ännu bättre. De har börjat baka brödet själva. Allt smakar lika bra som det brukar. Priserna är alltid låga.

Att Jenin grill bara fick en trea i GP bekräftar tyvärr bara det jag redan sagt om deras matjournalistik. Inkonsekvent och spretig, och man får en känsla av att recensionerna är skrivna av någon som vanligtvis gör något annat.

Det gläder mig att Jenin Grill håller ställningarna, något flera av mina andra favoritrestauranger inte klarat.


onsdag 2 oktober 2013

Den stora konstutställningen

Det är första biennaldagen och jag irrar febrigt runt bland förstklassig konst. Jag äter foccacia med buffelmozzarella  och tomat. Jag dricker prosecco och cappuchino. Konsten är överväldigande. stor del av tiden går jag runt själv, men ibland träffar jag en klasskamrat och fortsätter en stund tillsammans. Jag har aldrig tidigare varit på en konstutställning av denna magnitud och det är den bästa i mitt liv.

På eftermiddagen kopplar jag av med några andra elever och några Nastro Ezurro (en ölsort som är vanlig här). Vi klappar en katt som kommer förbli.

Sedan bär det av till en mataffär för att handla utflyktsmat till hela skolan. jag har anmält mig som frivillig i teamet. Vi köper ostar, lufttorkad skinka, ruccolasallad, tomater, små paprikor, salami, bröd, vin, prosecco, vatten och läsk. Samlas på en strand och har picnic. Det har blivit mörkt. Folk börjar bli fulla. Efter några timmar tar vi en båt in mot stan.

Vi är framme vid kajen. Adam och Ida som bor i samma lägenhet som jag, frågar om jag vill följa med tillbaka. Jag är lite förvirrad och säger ja. Resten fortsätter in i mörkret. Jag blir lite ambivalent. Adam guidar oss skickligt i Venedigs gränder. Ingen av oss har nyckel till lägenheten.

Väl framme pratar vi konst och googlar och pratar om konstnärer. Anna som också bor i vår lägenhet har gått i förväg och öppnar när Adam knackade på. Vi blir glada. Jag dricker en massa vatten.

Konstnärer som vi googlade: Kippenberger, Bjarne Mellgaard, Baselitz.

Så glider vi in i Italien

Sitter på en dubbeldäckare, fullproppad med konststudenter, på väg till Venedig och bussen stannar på en rastplats i de Österrikiska alperna. Stället har fantastisk utsikt men stinker turistfälla. De kan inte hantera en busslast på 60 personer trots att stället knappt är halvfullt. Servitrisen är inte bara stressad, hon verkar ha fått komplett psykbryt av överraskningen att det kommit matgäster till restaurangen.

Jag ställer en fråga om en av de få rätterna på menyn som verkar lite intressant, men det skulle jag inte ha gjort. Hon behärskar nämligen inte engelska och fattar inte vad jag menar när jag pekar på rätten i den engelska menyn. Irriterat slänger hon åt mig menyn på tyska och försvinner. Mina bordskamrater har nu fått sin mat men jag sitter utan.

När sällskapet ska betala försöker jag beställa på nytt, men nu vill hon att jag ska tala om vad jag beställt för att kunna ta betalt av mig också. Jag orkar inte försöka förklara. Hon bredvid mig betalar sin pulver- potatissoppa men det saknas fem euro i växeln. Att få felet korrigerat är omöjligt.

Hungrig men i trevligt sällskap korsar jag äntligen gränsen till Italien för första gången i mitt liv. Vi stannar vid en större vägkrog. Jag ser en dam som lagar pasta, och tycker att tillagnings- sättet ser korrekt ut. Min hjärta börjar slå snabbare. Kan de laga pasta på en vägkrog är allt möjligt. Jag beställer orchiette och vid en första tugga tåras mina ögon av lycka.

måndag 9 september 2013

Veganska hamburgare som inte suger


Som ett svar på hamburgertrenden och den omtalade hamburgerstället flippin burgers i Stockholm, har Göteborg berikats med motsvarigheten Burgersson. Jag har dock inte fått tummen ur och provat den, eller för den delen lyckats härda ut flippin burgers evigt långa kö, varför jag blev mycket glad då Henrik, för några veckor sedan spontant bjöd mig hem mig och lagade en av flippin burgers varianter från deras nya kokbok. Hanna gjorde vaniljmilkshake till, och det var fantastiskt gott. Så gott att jag nästan hamnade i koma och fick ett tryck över bröstet. Jag är ju bara 33 år gammal men jag tyder detta och en del andra incidenter som tecken på att min matsmältning har försämrats. Det är det jävliga med att passera trettio, allt går lite trögare, mat gör mig utmattad och jag undviker numer tunga varianter som pommes frittes och liknande. Inte lär det bli bättre heller.

Men, för att minska ålderskrämporna har jag hängt på min flickväns nya intresse för vegetarisk kost. Tyvärr är vegetariska burgare alltför ofta en beskvikelse, och jag är inte överförtjust i artificiella köttsubsitut som quorn, tzay, och liknande. Räddningen blev receptet nedan som bland annat innehåller kikärtor, nötter och matvete. Det heter "Homemade vegan burgers that don´t suck" och receptet håller verkligen vad titeln lovar. 

 http://www.seriouseats.com/recipes/2012/03/homemade-veggie-vegan-burgers-that-dont-suck-recipe.html

 http://www.burgare.com/recept/hamburgerbrod/flippin-burgers-hamburgerbrod/

söndag 10 mars 2013

Roshani






















Henrik hade gått förbi gamlestadens enda indiska restaurang någon gång, tittat in genom rutan, och sett en ledsen servitör titta tillbaka från den tomma matsalen. När jag nu kom in, åtminstone ett år senare, var stället åtminstone halvfullt och avslappnad stämning rådde. Jag beställde in det vegetariska alternativet och fick in palak paneer med daal ris, sallad och naan bröd.

Både den kryddiga spenatsåsen och linsröran var överranskande goda och hade en musig kryddighet som spred sig i munnen. Men varför, varför serverar alla indiska lunchrestauranger den trista isbergssalladen med vattniga tomater, mitt i vintern? Är det restaurangerna eller gästerna man ska klaga på?

Larskaggsgatan 2
Göteborg
Tel:  031-215962