Skribenten och bloggaren Elin Grelsson skrev idag i GP en ganska förvirrad och spretig krönika gällande den "nya" matlagningstrenden. Det är en ofokuserad blandning av skrevsparkar. Främst mot medelklassen som i tv tar arbetarklassen i örat för deras snabbmatsvanor såväl som patriarkatet som nu har haft mage att höja statusen på matlagningskonsten.
Elin har en sarkastisk ton när hon förklarar att det är snobberi med surdegsbröd, ekologiska odlingar och saluhallskött. Sådant som "vanligt folk" varken har råd, tid eller kunskap att ägna sig åt.
En intressant iaktagelse är att surdegsbröd, matlagning och miljömedvetande i media lyfts fram som en trend, något nytt och märkvärdigt. Matlagningskunskaper, bakning och basal råvarukännedom var för inte så länge sedan baskunskap hos svenskarna (åtminstone den kvinnliga halvan). Att det blivit en trend antar jag beror på ett sorgligt svart hål som uppstått hos unga svenskar som kanske är sämst i Europa på mat, efter norrmännen.
Det tål att upprepas, fransmännen äter trerätters i skolmatsalen, i Italien kan till och med crustpunkarna laga bättre mat än de flesta unga svenskar. Jag kan också bli äcklad av medelklassens snobberi, men en uppryckning behövs, och är välkommen.
Att vara förtryckt av patriarkatet, att ha haft en dålig uppväxt eller hamnat på fel sida av klassklyftan är dåliga ursäkter för att inte ens ha lärt sig koka potatis.
Läs Elins krönika
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar